myworldmylife

Tänk vad allting skulle vara mycket enklare om livet vore en film. Då hade alla sin roll att spela, sina repliker att läsa, man var färdigstylad så fort man klev ur sängen och det slutar alltid lyckligt.. åtminstone för de goda. För alla filmer är ju ganska förutsägbara.. iaf chickflicks. Men jag gillar dom, de har sin charm. Man dras iväg från verkligheten och drömmer sig bort en stund. Det kan man behöva, särskillt om man lever ett lika vardagligt liv som jag

Om livet var en film, vilken roll skulle du då spela? Skulle du vara den snygga killen? Den populära tjejen? Hennes följeslagare? Eller den töntiga tjejen som släpper ut håret och får killen på slutet?
Jag skulle inte vara bitchen och definitivt inte den som får killen. Jag skulle säkert vara en biroll som inte syns så mycket. Möjligtvis den populära tjejens kompis, de beror på om hon är cheerleader eller inte.

När eftertexten börjar rulla kommer man dock tillbaka till verkligheten och inser hur trist den verkligen är. Och mycket värre är så.. man vet att det inte kommer sluta lika lyckligt som i filmen. Aldrig någonsin.