myworldmylife

Visst blir man nyfiken, när man sitter i väntrummet hos doktorn, på vad dom andra patienterna ska göra där? Och det är ju inte riktigt så att man vill fråga. Idag när jag satt och väntade på min tur delade jag andningsluft med människor som ytligt sett verkade helt olika varandra. Två äldre farbröder, ett par medelålders kvinnor, en tjej som verkade några år äldre än mig och en tjej så ung att hon hade sin mamma med sig. Vad skulle dom göra där? Men det faktum att alla var där visar ju att vi kanske inte är så olika varandra, trots ålder och utséende.

Jag har ingen lust alls att jobba idag. De två senaste nätterna har vi bara varit två av den ordinarie personalen, det var inge kul alls. För mycket att göra för två personer och man får inte alls fram så mycket färdiga produkter som man skulle vilja. Hoppas verkligen att någon av Madde och Rebecka kommer inatt annars orkar nog inte jag heller. Inte med den här smärtan i benen och den lilla sömnen jag fått. Börjar dom tjata på oss och klaga på sina platser igen kommer jag bli a real bitch och inte särskillt trevlig att arbeta med. And by the way, gör som vi förklarar, förstår du inte så fråga igen. Säg inte att du kan, för då hade du inte gjort fel. Så de så.

Ett litet tips till er som driver klädaffärer. Ha lite dovare belysning i provhytterna. Om man ser alla skavanker och celluliter köper man inte lika mycket kläder, trust me. Var inne i en helmysig affär idag, Monki, men ljuset var så bright att mina komplex blev värre än någonsin. Suget att shoppa försvann helt och det enda jag kunde tänka på var att aldrig mer äta och börja springa tre mil om dagen. Behöver jag tillägga att jag inte köpte någonting? Kan rekommendera köpcentret dock, Shoppingstaden i Skärholmen. Jag tänker deffinitivt åka tillbaka.. när jag tränat lite.

Nu kom Pe så jag ska vara lite social. Ciao.